Sitter här o skriver med Elvis värmande i famnen:

Nu går Ida! Hon har hållit på att öva denna färdighet åtminstone en månad, och jag tyckte att det vore ju bra om hon sku lära sig gå före hon börjar skolan. Hm, nå lite snabbare gick de ju, och nu är man ju så stolt att man bara spricker (igen). Jag hade faktiskt fått en sån bild att alla barn en dag kommer på att man kan gå och sen bara går de efter det... Men vi är ju alla så olika! Å än så läng är det ju lite knaggligt de där gående, ska man snabbt fram så gäller det att krypa.

O så kan jag rapportera att jag har köpt ursnygga stövlar åt mig idag! Jag har länge saknat ett par finare stävlar att ha på med kjol under den kallare delen av året, men nu står de och blänker så fint i vindfånget. Måste bara fundera ut när jag kan använda dem...